Väv 11 i Borås

Oj vilken intensiv helg det varit! Kom hem sent igår kväll, uttröttad och med en överdos av trådar i bagaget.

Har varit på Väv 11 i Borås. Världens största vävmässa som anordnas var tredje år av Svenska vävrådet. Väldigt fascinerande och rolig upplevelse, och intensiv.

Som jag hade förväntat så var medelåldern hög, det var få som var under 55 och få som inte var kvinnor. I kön in på torsdagen var jag som är 30 yngst av kanske åtminstone 100 personer, det säger väl något. Både fascinerande men kanske också lite oroväckande när det syns en så tydlig generationsgräns för vävningen. Eller är det för att vi yngre vävare antingen jobbar och inte hinner gå på Vävmässa eller inte anser oss ha råd?
Inne var det fullt, fullt, fullt överallt. Blev periodvis nästan nedtrampad av tanterna, mer än en gång fick jag hoppa in i en monter för att kunna andas och det var inte lätt att ta sig fram och titta vid några av de mest populära borden. Vid Sätergläntans monter fick jag nästan slå mig fram för att kunna titta på böckerna. Det ryktas även om ett och annat blåöga vid den påföljande festkvällen på torsdag kväll, om det är sanning eller ej vill jag inte uttala mig om. Men nog tror jag att fler än jag hade ömma tår efter att ha blivit trampad på.
Och givetvis var alla de stora aktörerna där! Fascinerande att få handla direkt av företag som jag skickat efter så mycket ifrån genom åren. Och mässpriser gör ju inte saken värre.
Och slutligen, en mycket glad överraskning!

I New York finns ett företag som heter Habu textilies. de har både verkstad där de väver och stickar och så tillverkar de något av världens mest exklusiva garner. Tunna trådar med ståltråd, silke, ull och liknande fina naturmaterial. Och de stod på mässan!

En liten kon garn slank givetvis med, rostfri ståltråd med silke i plommon. 14g mäter hela 277m. Vad denna lilla garnkon kostade vågar jag nog knappt erkänna, men som tur är är ju vävmässan bara var tredje år.