lördag, juli 23, 2011

Lillemor, den lokala turisten

Jag är väldigt imponerad av folk som exempelvis Gullapan. Nämligen den typen av person som inte bara ser skylten vid den stora vägen, noterar den och ser att det ser spännande ut, och sedan susar vidare till ett mer fjärran mål. Nämligen den lokala turisten, som besöker de små besöksmålen i den närmaste närheten och vaskar ut de lokala guldkornen.
Så efter dagens marknad tog jag och Lars ett litet steg mot att faktiskt undersöka vad som finns i en någorlunda nära omgivning.
Och eftersom jag ju precis fått en ny leksak i form av ett nytt objektiv, så är allt givetvis förevigat även om offret för mitt fotograferande tidvis var lite mindre positivt inställd till att jag studsade runt honom med kameran i högsta hugg.
Eftersom det ju trots allt är lördag, så skadar väl inte lite mjukglass? Är vanligtvis väldigt restriktiv på allt sockerhaltigt, kommit fram till att jag mår mycket bättre av det och äter till vardags LCHF, om än inte alltid den mest restriktiva versionen. Men lördag är fuskdagen, då får man lördagsgodis även om man behöver ju inte gå till överdrift!
Färden gick mot Järnäsklubb utanför Nordmaling. Kom fram till att vägbeskrivningen dit från Nordmaling är väldigt enkel. Sväng helt enkelt av där det står Järnäs och kör sen tills vägen tar slut.
Avsikten var att åtminstone bada tårna, som var väldigt varma och klibbiga efter en dag på asfalt på Nordmalings marknad. Men vi upptäckte väldigt snabbt att det mesta av havet redan var upptaget. Längst ut vid kaféet ute vid klipporna gick det att ta sig ner till havet för den klättersugne. Däremot om man ville ha något mindre klättrigt var det svårt. Vi är ju båda för väluppfostrade (fega?) för att riskera att vi råkade traska över någons gräsmatta. Och sommarstugorna där ute står tätt och det är inte alltid lätt att avgöra vad som är hustomt eller inte. Ser riktigt framför mig hur de som har stugor där suckar över juli månad och alla turister/besökare som springer där de inte ska springa.
Men havet såg i alla fall stort och blött ut. Även i år. Är ju egentligen inte alls någon kustmänniska. Inte uppvuxen vid kusten och har nog alltid tyckt att havet är lite för läbbigt stort. Jag gillar att se andra sidan. Men det förhindrar ju inte att det var fint där ute!
Och för att inte bara min omgivning ska bli utsatt för mina fotografiska experiment så var det säkrast att lämna över kameran till Lars och låta honom fotografera mig också.

1 kommentar:

Gerda-Thyra sa...

Oj då, har det blivit så folkrikt numera!
När jag var barn så badade vi alltid direkt till vänster (på Lill-klubbsidan )om där du står när du fotade bilden över vattnet!