onsdag, november 07, 2012
Tänk vad fantastiska saker jag gör! Eller?
Det är ibland svårt att se värdet i sin egna hands arbete. Att prissätta det, berätta om det och marknadsföra det. Det är så mycket enklare att prata om andras alster och puffa för dem.
En del skulle väl hävda att det är jantelagen. Andra att det inte alls är fallet. Själv misstänker jag att det är vanligare hos kvinnor än hos män. Traditionellt kvinnligt hantverk har ofta inte alls värderats lika högt som de hårda och manliga hantverken. Se bara på textila lådor på loppis eller auktioner. Som tur är verkar det finnas tendenser till att de äntligen börjar uppskattas mer och öka i värde.
Jag är stolt över vad jag gör och tillverkar. Jag är nöjd med det mesta och tycker både det är snyggt och håller en kvalité jag kan vara nöjd över. Att jag har bra tekniska kunskaper och en bra känsla för färg och form. Får man säga så? Ja varför inte! Att skapa en produkt för en kund eller som present är en sak, men egentligen är det väl ändå viktigare att skapa det för sig själv och våga uppskatta det man själv skapar. Alla misslyckas vi någon gång, men vad gör väl det? Och är det egentligen jämt misslyckanden eller våra egna kritiska ögon som sätter ett mentalt stopp för att skrika ut "Tänk vad fantastisk jag är!"
Så om någon läser det här och känner igen sig, kanske ni också kan ropa ut och beskriva i er blogg något ni är nöjd med och visa upp det? Jag är egentligen emot kedjebrevsaktiga aktiviteter, men att våga berömma sig själv kan inte leda till något annat än gott.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
BRA! Härligt att läsa dina befriande rader! Varför ska man inte få vara glad och stolt. Mer sånt! Hälsn.
Carol
Skicka en kommentar