Småstickigt eller småstickat?

Jag fortsätter att skamlöst utnyttja min syster som modell in i det sista!

Ett snabbstickat litet alster från igår kväll. Stickade en snabb scarfhalsduk av mitt handspunna Eldvittra i orange/gult. La bara upp 6 maskor på stickor 12mm och stickade rätstickning så långt garnet (100g/70m) räckte. Och visst blev resultatet riktigt trevligt? Så nu har jag mig en liten scarf i påskiga färger att ha på jobbet idag!

Det är så intressant att se folks reaktioner på ull. Märker det speciellt när jag står på marknader. Hur vanvettigt rädda en del är för att ull ska stickas och vilken liten tolerans en del har för lite hårdare material mot huden. Och då pratar vi inte om de som är allergiska mot ull och inte tål närkontakt, utan snarare att vi idag verkar vara lite bortskämda med att alla textila material ska vara så mjuka. Beror det på vad vi är vana vid från födseln, vilka typer av plagg vi är vana att bära?

Är jag ensam om att uppskatta garn med lite motstånd i? Som faktiskt tycker bättre om att sticka av ett något strävare garn än av silkesmjuka alpackagarner?

Givetvis tycker jag inte om när det sticks, men jag är inte heller så väldigt känslig. Men jag uppskattar garn och plagg med lite karaktär och stuns.