Kylig fotografering

 I helgen var jag upp på Runeåberg. Det har kommit en hel del snö som ni kanske ser så tak behövde skottas. Men givetvis passade jag och Ingalill också på att fotografera lite när vi ändå var på vår favoritplats.

Kan säga att det är en utmaning att fota på vintern i ett ouppvärmt hus. Det var visserligen bara -14, nere i byn var det närmare -30, men tillräckligt kallt för att tappa känseln i fingrar utan vantar och att det droppade från näsan på kameran....
Men bilderna blev bra! Fler kommer komma på instagram idag och framöver. Du hittar mig som @limmodesign och min syster heter @hantverket

Fototur

Jag har smitit och varit på vift några dagar! Försöker lära mig själv att det är ju faktiskt ok att göra det ibland, världen går inte under om jag inte är hemma och skickar garn varendaste dag. Eller jag hoppas i alla fall att ni inte blir allt för besvikna om jag tar lite längre tid på mig någon gång, särskilt nu när det är sommar. För den lilla tiden gör att jag hinner samla på mig massor med ny inspiration och idéer.

 En av sakerna jag gjort de senaste dagarna är att ha varit på fototur med min syster Ingalill. Jag har sån tur som har en syster som är jätteduktig fotograf och som ständigt behöver mig som modell. Och som är villig att haka på alla mina knasiga fotoidéer. Men kanske beror det på att vi är rätt lika och lika knasiga båda två. Men då vi bor nästan 25 mil ifrån varandra kräver det lite extra planering när vi ska fotografera tillsammans.

 Vi dukade bland annat upp en sticknick. Alltså en sticknings-picknick, vilket helt klart är den absolut bästa sortens picknick. För den innehåller ju både garn och kaffe!

 Jag använder en hel del tid åt att sitta stilla medan Ingalill springer runt och lägger allt på precis rätt ställe där hon vill ha det det, provar ljus, vinklar och alla såna där detaljer som gör att en bild blir bra.
Ja, det kanske inte riktigt är så lyxigt att jag bara sitter stilla. Det gör även att myggen, broms, myror och annat spännande hinner krypa mycket mer på mig än på henne och att jag ibland får helt bortdomnade ben för att jag ska sitta i konstiga vinklar som ser bra ut på bild men inte är särskilt sköna att sitta i.

Vi brukar skämta om att vi har sån tur, vi har en hel by att använda som studio och fotorekvisita! Och på sätt och vis stämmer det. vi har ju i alla fall ett eget hus med perfekt ljus (inte huset på bilden). Och tror inte någon av de som äger de andra husen i byn har något emot om vi lånar dem en liten stund för våra fotoutflykter.

Regn och rullrån

Min ateljé ligger på andra våningen i ett stort hus med tegel på nedre halvan, trä på den övre och ett plåttak. Att mitt rum där dessutom är på södersidan har sina konsekvenser i form av värme den här tiden på året. Att dra ner persienner och öppna fönster för att få korsdrag är en nödvändighet, helst sommardagar då jag färgar.

 Men övervåningen och plåttaket har också sina fördelar. Dagar som idag då det är svalare och kommer små skurar så smattrar det så härligt på taket, för att inte tala om när det stormar på vintern. Så jag måste erkänna, bli inte arg på mig nu, att jag gillar de svala rentav sommardagarna. Åtminstone när jag arbetar för då är allt så mycket behagligare. Kommer du förbi mig en dag när jag färgar och det är 35 grader varmt däremot, då står jag i enbart bikini och jobbar.

Jag har också alldeles glömt bort att jag lovade att lägga ut receptet på rullrånen som jag bjöd på när jag hade stickläger för nästan en månad sedan.
Receptet kommer ursprungligen från en av mina mostrar om jag minns rätt. Min mamma var snäll nog att baka upp ett helt gäng vi kunde bjuda på, både till fruktsalladsbuffén och till kaffet. Jag gillar det här receptet för det smakar mycket samtidigt som det innehåller enkla ingredienser.

Rullrån 
ca 30 stycken
1 kaffekopp smält smör
1 kaffekopp socker
1,5 kaffekoppar vatten
2 kaffekoppar mjöl.
Blanda och låt smeten stå över natten i kylen. Grädda i rånjärn.

Granö

I maj fick jag ett erbjudande om att medverka med en hantverksutställning under en vecka på Sjungaregården i Granö, som ligger ganska mitt emellan Umeå och Lycksele. Sjungaregården är en gammal gård med anor från 1700-talet som nu köpts av turistanläggningen Granö beckasin och där arbetet nu pågår för att bygga upp ett kulturcentrum. I år är första sommaren de har öppet men tycker de har en verkligt bra början. Med läge alldeles intill E12, kafé med historiskt klädd personal och konst och hantverksutställningar  och -försäljning så kommer det här bli något man absolut inte ska missa!

 Platsen där jag har mina alster är en gammal bagarstuga. Gissa om jag blev glad när jag såg stängerna i taket!

Har ju nämligen de senaste veckorna ägnat en hel del tid åt min mattväv. Och mattorna kom verkligen till sin rätt i lokalen.

Givetvis fick min ladybug också följa med. Förutom mattorna har jag tagit med en hel del stickade produkter, både av mina egna handspunna garner och av kommersiella garner. Älskar för övrigt färgkombinationen mellan spinnrocken, ullen och golvet.

 Förutom mig så ställer även Mia Persson, Smia konstsmide, också ut i samma lokal under veckan. Hon smider både konstföremål och smycken i sin smedja som hon byggt upp hemma på sin gård i Braxsele.
Min utställningsvecka pågår fram till fredag 17 juli så har du vägarna förbi stanna gärna i Granö och kika in på Sjungaregården för lite hantverk, garner och gott fika!

Och du skall heta Bävertand

Varje garn behöver ett namn. Och du skall heta Bävertand.

Every yarn needs a name. And you shall be called Beaver tooth.

Vinterstjärna

Julvantarna är färdiga och tänka sig, det är både snö, kyla och sol ute! Mönstret är mitt eget som jag kallar Vinterstjärna, stickat i Järbos Saga.

Some christmas mittens are finished. And luckily there is both snow, cold and sun outside so I was able to take some photos. The pattern is my own, I call it Vinterstjärna, and they are knitted in Saga from Järbo.

Färgsamlaren

Jag fotar inte bara garn, stickningar och textilier, utan jag är även ständigt på jakt efter nya färger som jag samlar på. En del jag fotar är ganska logiskt, annat sånt som de flesta nog skulle tycka är lite märkligt, som skorna på en festivaldeltagare, överbliven vattenmelon och en olivkärna. Men man vet aldrig när jag kan behöva en extra skjuts för att komma på nya färgkombinationer.

Jag går just nu igenom mina bilder, men jag verkar mest ha ganska normala motiv att visa upp som hamnar i min färgsamlarmapp.

 En mossig sten och murgröna. Gröna färger kan det helt enkelt inte bli för mycket av.

 Äppelblom mot en sommarblå himmel på nationaldagen. Kanske det skulle vara dags för lite pasteller?

Blåklint i vetefält utanför Uppsala. Något som jag tyckte kändes ofantligt exotiskt. Jag har aldrig levt i ett klimat där det kunnat odlas vete, här upp hos mig är det korn och havre som växer på åkrarna. Och blåklint i den mängden! Jag vet den är ett ogräs just här, men de hade en fantastisk blåfärg.

Bäver

Har inte skrivit så mycket på sistone har haft mycket att göra på jobbet. Stickar spinner och färgar fortsätter jag att göra hela tiden men har inte haft något nytt spännande projekt att berätta om. 

Och då är det ju bäverjakt just nu. Igår kväll var jag och syster ut och spanade och nog blev det en fin liten ungbäver som fick följa med hem. Så nu finns ett fint litet skinn i frysen som jag ska låta beredas med svans och allt. Planerar att plocka huvudet på det sista håret och spinna ett bävergarn av. Skallen ska rensas och blir en liten trofé. Och låren ligger nu i frysen får se om jag ska röka eller steka dem. Så även en bäver kan tas helt tillvara och också användas för textila ändamål.