söndag, april 30, 2017

Koftfavoriter

Den här tiden på året drabbas jag av en oförklarlig längtan att sticka mig en ny kofta. I år tror jag dessutom det förstärks av att det finns fler fina koftmönster än någonsin och går en koftstickarvåg genom stickvärlden. Och jag har senaste åren verkligen kommit till insikt hur praktiskt det är med tunna ullkoftor. Som extraplagg istället för fleecetröja eller som tunn jacka. Eller helt enkelt bara för att det är fint och att det är roligt att sticka koftor!
 April 2014 stickade jag min Sinnasau, mönster av Ann Myhre. Den stickas uppifrån och ned och var rolig och snabbstickad, ränderna gör att det händer något och du ser hur arbetet går framåt. Jag stickade min i Spindrift från Jamieson´s of Shetland, gick ca 250g totalt om jag minns rätt. Är lite sugen att sticka en till i andra färger, och i Rauma finull som jag kommer få in till butiken framöver.
Förra årets favorit, och en storfavorit fortfarande, har jag faktiskt inte stickat själv utan den var en present från min typ-kusin (krångligt släktskap, vi nöjer oss med typ-kusin därför) Sissel. Det är en Wiolakofta av den norska designern Kristin Wiola Ödegård. Min Wiolakofta är stickad av rauma finull och är i originalfärgerna. Vid första tanken på så många och de här färgerna i en enda kofta känns det nästan överväldigande men de skapar harmoni!
Min wiolakofta är dessutom ett sådant plagg som gör att okända människor stannar mig på stan och berömmer och frågar om koftan jag har på mig. Det är speciellt!

Nu sitter jag och funderar på vad mitt nästa koftprojekt ska bli. Är sugen att sticka något antingen i Rauma finull eller Rauma Tumi, då jag om några veckor får hem det till butiken och därför gärna vill bekanta mig med kvalitéerna. Finull finns i 105(!) färger så det finns lite att välja mellan!
Jag funderar bland annat på:

Loppakoftan - har funnits på min lista ända sedan Ann släppte mönstret. Det största problemet har nog varit att jag aldrig lyckats bestämma mig för vilka färger jag vill sticka den i men tror jag bestämt mig nu.

Någon av Helle Siggeruds koftor - flerfärgsstickning, lite retrokänsla och också den lite komplicerade känsla som finnns i Wiolakoftan. Finns många duktiga norska designers som gör mönster i den stilen just nu.

Veme från Kofteboken 1 - i originalfärgerna där det är mycket kontrast mellan färgerna, även det med lite retrokänsla.

Så, jag får se var jag landar, det finns så många val! Eller så tar jag och stickar några vantar till, det är alltid ett säkert alternativ.

torsdag, april 06, 2017

Textila påhitt

Det händer så mycket textila påhitt just nu att jag knappt har tid att skriva här. Det är ju lättare att uppdatera på instagram eller facebookk när det känns som om tiden är knapp. Fastän den egentligen inte är det men ibland känns det som att något, såsom att skriva ett blogginlägg, ska ta väldigt lång tid fast det inte gör det.
 Senaste månaderna har jag varit väldigt mycket ute på vift av både trevliga och mindre trevliga anledningar.
I februari var det återigen dags för syfestivalen i Älvsjö. Som alltid jätteroligt och jätteintensivt, både före, under och efter. Det är så fantastiskt att få träffa er som i vanliga fall är namn i min mail på riktigt!
I mars kretsade mycket kring ytterligare två Stockholmsresor. Jag åkte ned som följeslagare åt min mamma som genomgått en stor operation. Vilket ju är en mindre trevlig anledning för att vara ute och resa men som ändå gick att göra så trevlig som möjligt. Så jag försökte fylla mina dagar med textila påhitt, besök på stickkaféer med garnförsäljning och annat för att få tiden att gå.
 I lördags, 1 april, var det så äntligen dags för något jag sett fram emot. Nämligen Textilfesten i Skellefteå! Det var ett helt nytt arrangemang, arrangörer var bland annat Hemslöjdsföreningen, som kretsade just kring textil med försäljning, workshops och föreläsningar.
Jag hade väntat mig att det kunde komma mycket folk, men arrangemanget tog mig verkligen med storm! Så mycket besökare! Så jag hoppas verkligen att det blir ett återkommande arrangemang.
Nu slutligen så har jag ännu en gång bilen fullpackad med garn, ull och tillbehör. För på lördag anordnar jag och min syster en stickträff på Sörgården, Österforse ett par mil utanför Sollefteå. Det blir en dag med stickning, fika och sopplunch.
Sedan blir det äntligen lugnt några veckor. Ser så mycket fram emot att få en sammanhängande tid att jobba i ateljén, färga och experimentera med några nya garnkvalitéer och hålla öppet så ni kan komma och besöka mig.