Lägg sedan till att olika personer har olika tro på vad som är det rätta, och ja det blir riktiga konflikter. Det kan handla om material (syntet vs naturmaterial kan bli riktigt fula strider ibland) är det ok att slöjda av material som inte är inhemskt, ska man köpa redskap utomlands, det kanske kan gå att hitta nån i Sverige som tillverkar dem, är det verkligen att spinna på riktigt om du använder en modern spinnrock eller, ve och fasa, en elektrisk?
Olika diskussionsforum på nätet är en av de platser där det här ofta dyker upp. Vilket är förståeligt, när ett forum når en viss storlek ja då kommer det finnas människor av olika åsikter, med olika sätt att uttrycka sig och olika förkunskaper och föreställningar. Men jag har allt för ofta stött på dessa pekpinnar även i verkliga livet, på textila utbildningar, av personer inom hemslöjdsrörelsen som ska jobba för att bevara och utveckla slöjden och många fler. Där fokuset blir att klanka ner på det som är fel Ett exempel är "Men spinner du bara inte av svensk ull? När det finns så mycket fin svensk ull som inte tas tillvara!". Detta när jag precis berättat att jag sedan flera år handspinner professionellt, med fibrer från såväl Sverige som resten av världen, och dessutom håller kurser och workshops som inneburit att flera hundra fler fått lära sig tekniken.
Till detta kommer frågan om att utföra ett hantverk rätt, använda rätt redskap och göra rätt saker av det. Är det ok att göra något slarvigt men göra det ändå?
Glädje, nyfikenhet, kunskap, i den ordningen tror jag är det viktigaste. För oavsett vilken hantverksteknik du tittar på, finns de två första, glädje och nyfikenhet, kommer den tredje. För om du inte känner glädje och nyfikenhet inför ditt skapande, varför ska du då fortsätta för att uppnå en högre kunskapsnivå och en större skicklighet? Skicklighet är dessutom något som kan kräva en helt egen diskussion.
Jag är för att ha en grundlig kunskap om en hantverksteknik. Den typ av kunskap som sitter i benmärgen, den som kräver timme efter timme efter timme av repetition att uppnå, där både teori och praktik finns och en intuition för hur man ska göra för att få det önskade resultatet. Men det är inget jag har rätt att pracka på någon att de måste ha. Dela med mig av min egen kunskap, ja, men inte sätta krav på hur någon måste göra utan erbjuda flera olika alternativ.
Ett utmärkt blogginlägg utifrån stickningsperspektiv hittar du här http://blog.ancientartsfibre.com/2016/03/29/behind-the-brain-of-barb-the-absolute-best-and-correct-way-to-knit/ där en van kursledare berättar hur hon förhåller sig till rätt och fel inom stickningen. Eller snarare hur det inte finns något rätt eller fel, bara vad som fungerar för dig som person.
